Mr Myers?

Hehe fan är det här egentligen? 
Känns som att gå fram i den där bubblan, som inte spricker utan bara töjer sig längre ut.
Orken har försvunnit egentligen. 
Det är så enkelt, bara säga nej när de frågar, "jag har slutat",
men vem fan tror på det? 
De uppenbarligen. Synd o utnyttja egentligen hehe. Lyckosam?


Men idag kände jag ändå hur det börjar komma tillbaka.
Vet inte varför, men med rätt musik i rätt tillfälle,
då man får vara för sig själv lite, då kommer det. 
Tillfällena har kommit alltför ofta och nu känner jag hur 
det börjar bli som det ska vara.
Känna hur man står över.
En sorts överblick över vad som händer, hur saker och ting ser ut på riktigt.
Igen. Ännu en gång. Jag har saknat det på sätt o vis. Men ändå, tja, shit the same. 
Att känna något du inte är ute efter är kanske onödigt kan tyckas.
Men fan heller, man vet aldrig.

Innerst inne är överlevnad prio 1, känslor undanbedes vänta på bättre tider.

Casey out