Mr Myers?

Någonstans på vägen slutade väggarna målas och tillfälliga bilder projicerades istället för att
fylla tomrummet. 
Någonstans slutade jag tro på att det fanns ett mål med skapandet. 
Bilder blev viktigare än själva processen att se och ge liv åt tankar och känslor. 
Där det en gång droppade skimmrande tårar av klarhet och inspiration 
behöver det nu fyllas på regelbundet för att inte resultera i skräck pga tomhet.
Vucuity. 
Ser på mig själv sittandes i ett hörn, observerar och skrattar, definierar och dömer. 
Försöker ge liv åt ett helt nytt jag men vad som vid varje gryning verkar självklart och tydligt
känns lika onåbart och dömt att misslyckas i skymningens famn. 

Allt som finns är en bild av en väg som stiger uppåt och mynnar i en höjd bortom vilken
allt är dolt i dimma, upplyst av morgonsolen. 
Ett knippe ballonger i handen och en väska i andra. 
Vad som finns bortom kullen är en ny start, ett mysterium som 
man har väntat på hela livet. 
Ingenting som hänt spelar längre någon roll och du är fri att måla upp en helt ny bild.
En chans att göra allting rätt, att sitta på en mur under ett träd och bevittna allt underbart - 
fri från allt som någonsin hindrat dig och fått dig att känna dig låst. 

"All I need is another hit yeah one last fix to keep the blues at bay
all I need another kick just one last kiss of death and I'll be on my way"