< Till bloggens startsida

Trött och trött

Känns som om jag missar en del. Det rusar liksom förbi mig innan jag hunnit
reagera riktigt. 
Hade förstås helt glömt att det var övning med musikskolan idag, och på 
lördag är det stor övning, men då kan jag inte heller då jag ska på
bio och annat med Lycke, Emeli och Johan. Kommer bli asnice, men 
musikskolan lär inte bli så glad x) 
Hade varit bra om man kunnat stanna omvärlden lite så att man kunde
hinna ikapp. 

Sen var jag ju dessutom på ES1's 70-talscafé i tisdags och upptäckte
att min flickvän sjunger asbra, på riktigt, haha ^^ 
Sen hela grejen var väldigt mysig sådär. 


Efter lite filosoferande denna eftermiddagen med joffe o jonas så undrar
man lite vafan man ska ta sig till med världen nu för tiden! Det finns ju 
inte längre något ordentligt att ta ställning för knappt! Allt som existerar
är hat och anti-hat, plus en massa hopsmältningar av allting som resulterar
i allmän identitetsförvirring. 
Världen har blivit tråkigt helt enkelt! 
Teknikens revolution hade vi klarat oss utan! Den är i behov av förnyelse endast
för att den tråkar ut sig själv! 
Pessimist javisst? Men vem hade inte velat ha kvar musikkulturen från
förr? Snacka om att musiken betydde något helt annat för folk då! Så många
nu för tiden har ju bara släppt på sånt och bryr sig knappt nämnvärt om vem 
som skapat eller hur det skapats. 


Tur att människor med rätt inställning finns kvar!
Kanske är det dags för en ny rörelse snart, en revolution mot
det tråkiga samhället. Det är dock svårt att ta sikte när allting
är formlöst och indistinkt! 
Shit happens!
Så länge jag lämnas att umgås med dessa människor, slipper de
som blundar hela tiden, lyckas försöka med vad jag vill åstadkomma
och inte sväljs utav 2000-talets formlösa dimma,
då är jag nöjd! Då kommer jag må bra!


Softa på med Hendrix

let's go

Ge mig tre hemligheter, 
och jag ger dig
tre anledningar att kämpa på!


pic: unknown

mindfullness

Vissa dagar är det helt enkelt lättare att släppa saker och ting.
Att sätta sig i en tron av noll, av inget. 
Allt som existerar är jag och mina tankar. 
Min syster är här också för att dela dem med mig.
Att prata ut nån gång sådär kan ju aldrig vara fel, eller hur?

Hon räddade mig idag, med ett smärre inköp.
Tillfredsställer mina ovanor, dryckessåll!
Ingenting annat smakar så bra just nu!


Med lite skön musik, serien skins och happiness in
a box ska det nog gå bra!
Jag behöver mer! 

...fuck....




poem for my darlin'


Vill ni veta en sak?
Hur det känns?

Det börjar med att man ber till sin gud - nöjd och självsäker.
Sen blir himlen mörk - smårädd men hoppfull.
Gud berättar om sin messias som ska komma och rädda - ångest och depression.
Messias utblir pga förklaringar om att ingen faktiskt sagt när detta ska inträffa

Vad är frågan?
-
"När fan kommer han då?"

En massa löften om framtiden, men inte ens synliga i horisonten!

Man vill kunna tro på nåt, men är tyvärr
välsignad med konsten att tänka lite mer själv, och därigenom
ej i behov av en gud. 
Problem med att lita på någon 
som ständigt viskar mig i örat!

...gjorde jag fel val?

Ignorance is bliss!


Det är en neråt-timme



Let the story be told

Tagit mig en ordentlig promenad nu. Fingrarna är kalla så det är svårt o skriva, men
jag fick mig tid till att tänka. Om jag hade kunnat så hade jag skrivit ner allt, alla tankar
och reflektioner. 
Men det jag talar är endast propaganda, ett urval av mina tankar.
För det rusar så många tankar i mitt huvud att munnen inte har en chans att hänga med!

Det som känns som huvudsaken just nu är att våra val berättar vår historia, och att låta
den berätta sig är viktigt. Tänk och våndas inte för dina val som varit "fel". 
Det finns ingen anledning till det, så länge du inte funnit din tidsmaskin!
Dock kan följderna ses som oönskade och det kan man alltid göra något åt, men
inte genom att älta sina val som ledde dit. 


Jag känner mig som om jag till slut hoppat in i min strävan kanske.
Är detta början?



Ibland måste man få kasta ur sig lite av det stora lass man hämtat ur
sinnet :)

Casey out





-

Det här är jag, som oroar mig.
Det här är jag som mår dåligt.
Det här är jag som är nyfiken.
Det här är jag som fastnat i nuet.
Det här är jag som saknar så mycket
av det som var innan.
Det här är jag som faller för "småsaker".
Det här är jag som till slut låtit mitt murkrön falla.
Det här är jag som tappat förtroendet.
Det här är jag som otåligt stampar.

Det här är jag nere på mina knän, men som 
inte tänker lägga sig ner.

16 och preggo


Bild totalt irrelevant, men nåt ska man väl lägga upp så att det ser lite roligare ut!? :P


Satt hos lexi i förgår (var det igår?) och då dundrade 16 and pregnant upp på mtv.
Seriöst, hade den serien visats på sexualkunskapen i sexan så hade jag aldrig vågat
ha sex! Tänk vad hemskt o helt plötsligt få reda på att (i killens fall) flickvännen är gravid!
Hela jävla friheten med att vara ung försvinner ju på ett ögonblick! xD 
För det är ju faktiskt så att som kille så sitter du i ett underläge vad gäller att
avgöra ödet för fostret. Jag är helt klart för abort, och hade säkerligen helst
sett att detta skedde, men jag är bara 50% av ansvarshavande! 30% egentligen
kanske eftersom det inte är jag som ska bära runt på ungen. Jag förstår varför
tjejen får sista ordet, men samtidigt så sitter man ju då i skiten verkligen :P 
Jag kan ju inte tvinga en som fått värsta brutala mamsing-känslorna att adoptera 
bort eller göra abort. Dessutom är det lite surt att adoptera bort, att veta att
man har en unge över huvud taget. Om man väl fått en unge vill man ju inte
vara ett svin till farsa, men om man är 16, hur kan man ens greppa verkligheten som 
gäller när man har ett barn? Man är ju inte i närheten av nära att vara redo då. 
Det är inte så konstigt att "papporna" i programmet inte verkar fatta vad som gäller.
Tänk däremot om killen skulle vilja behålla barnet men mamman göra abort.
Vem tror ni kommer bestämma helt själv i slutändan? 

Dessutom var det en brud som bara gnällde och hon bodde hos sin pojkväns
föräldrar då hon inte kom överrens med sina egna. Och hans föräldrar tog hela tiden 
hennes sida! Helt sjukt irriterande. Man ville verkligen hoppa in o smälla till henne, gravid
och hormonellt instabil eller ej. Det märktes så väl att de endast var tillsammans pga barnet.
Allt var bara en börda som kommer tvinga ihop dem mot sin vilja i resten av deras liv kanske.
Tyvärr är det ju så att de kommer splittras nån gång, och då blir det jobbigt.

MEN, seriöst, har man satt sig i en sån jävla situation får man fanimej skylla sig själv! 
Det är ingen annans fel och man kunde fan vara försiktig! En sån serie är bättre än all kondomrelaterad
reklam man nånsin ser på tv. Idioter vågar jag mig på att stämpla dem som!

Däremot finns det ju fall där båda två (just vid 16 år vet jag inte, men 18 finns några) är med på det från
början och verkligen klarar av det, eller minst en supermamma, men då är det en helt annan sak! Udda fall finns, men de som går o gnäller hela tiden precis som om det var världens fel att
de blev gravida, beware för helvete! 

Hoppas ingen tog illa upp och uppfattade mig rätt!

MY WORDS ARE FINAL! :)

Casey out

out of the blue

Det är så mycket som ska hända hela tiden.
Så mycket som ska höras, så mycket som ska göras.
Det är så mycket frågor överallt, men mestadels ej från mig.
Kanske inte vill, ens kan svara. 
Nä jag skulle bara vilja ta ett steg tillbaka o betrakta allt och alla
en stund utan att behöva ingripa, utan känsla av att ha missat nåt. 
Missar man något för att man inte deltar aktivt i det?

Jag har en tillfällig känsla av ofullständighet, något saknas
men jag vet inte vart jag ska börja leta. 
Ingen kommer se eller ana vad som sker innan det är över
eller för sent.
Man kan inte orka varje dag.







överbefolkad jord

Tja det ryktas om en möjlig överbefolkning på några
miljarder runt år 2050. 
Nonsens. Men jag förstår varifrån idén kommer.
Provrörsbefruktning och surrogatmammor. Ny och bättre
teknik som ska ge alla chansen att få barn. Visst, man
kan väl på sätt o vis säga att det är en rättighet att kunna få 
barn, men kan man inte det så är det kanske så naturen tänkt det.
Men jag tycker att finns möjligheten, så ska man ta den, om man nu
vill ha barn. Naturen kan ju ta sig någonstans, det måste ändå finnas
en motvägande part som har möjlighet men inte vill få barn. Men samtidigt
så är det fullt av fattiga hem- och föräldralösa barn som vandrar runt på
gatorna i u-länderna. Det är klart att det blir mer människor på jorden, men,
om man ska vara rått sanningsenlig, så kommer dessa barn förmodligen tyvärr
dö då ingen tar hand om dem. Utjämning. Vi har också alla naturkatastrofer som 
blåser iväg ett tusental liv åt gången om det ter sig så illa. 
Var det dessutom inte något tjafs om att så många går i pension nu så att jobbplatser
kommer gapa tomma? Tänk när de dör, då finns det ännu mer plats. Dock blir ju varje
generation mer och mer krävande på resurser. Någon dag kommer förmodligen allting ta 
slut, inte pga för mycket folk, utan pga den naturliga gången och cykeln där var människa
för sig utnyttjar sin del av den totala mängden. Mitt förtroende till den utvecklande tekniken är
dock stort och alternativa bränslen och syntetiska resurser kommer finnas tillhanda då tiden kräver
det. Världen kommer bli mycket mer beroende av teknik och tyvärr kanske se ut som en stor stad, men
vafan gör man? 
Dock tycker jag det är väldigt fel att (detta har jag hört talas om, dock från goda källor) människor
bl a i olika byar i afrika skaffar så många barn som möjligt för att deras chanser att ha en son 
som kan ta hand om dem ökar. Det kanske inte ens var Afrika....men nåt sånt, fast samtidigt så
bidrar de ju inte alls till naturtillgångarnas uttömning så som en vanlig svensk eller amerikan. 

Världen kan uppenbarligen hålla ca 10 miljarder människor med en etiopisk livsstil, om man tänker
på resurser, eller två miljarder med en europeisk livsstil. (Nån Fred Pearce sa detta men logiken känns lite ofullständig)
Dessutom är det mer miljövänligt att avstå ett barn än att isolera eller köra på naturgas ;)


Blev det flummigt? Jag kände nästan det lite här, men jag menar på att domedagsprofeter
finns alltid! Och dessutom behövde jag ha nåt att skriva x) Behövde skriva av mig lite bara, så
om nån nu läst igenom kan ni väl säga nåt höhö!

Casey out



what's real?

En känd filosof sa en gång:

Inatt drömde jag att jag var en fjäril.
Nu vet jag inte om jag är en människa
som drömde att jag var en fjäril eller
en fjäril som drömmer att jag är en
människa.



läs o begrunda

Imorgon röstas det om "proposition 19" i Kalifornien som handlar
om legalisering av marijuana.
Det ska ställas likt med alkohol och alltså "kontrolleras, inte kriminaliseras".
Jag tänker jävlar följa detta imorrn om jag hinner.
Ett ja skulle betyda fruktansvärt mycket, då 99% av de som
är emot det inte vet vad de pratar om. 
Alkohol är mycket farligare, och genom länken jag lägger in här
och videon så kanske ni också ser att det är bara puckat att
kriminalisera en sån sak och jaga folk för det istället för 
riktiga brottslingar! 

Radio från sverige. Riktigt bra om ni tar er tid o lyssnar igenom:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4145659







Never say forever cause' forever's a lie

Jag har ingen aning om vad jag ska göra ikväll.
Jag känner mig inte pepp alls på någonting.
Veckan har fanimej tagit livet av mig.
Jag känner mig som ett jävla vrak.
Nu kommer det där negativa fram igen, men det kan fan inte hjälpas.

Gårdagen var verkligen sista droppen.
Jag trodde verkligen inte att han skulle svika,
speciellt inte någon timme innan spelningen.
Så gör man fan inte! Och när han sen försöker
skylla ifrån sig allt så håller inte argumenten.
Dessutom har vi väl för fan märkt länge att det är andra prioriteringar
från det hållet. 
När en fest går före spelning, bandet, så är det illa.
Det är inte bara bandet i sig, det är för fan varenda person
i bandet som är sviken.
Det känns så när man ger intryck av att man ska dyka upp
och sen bara skiter i det.
Vi bad honom inte om att skippa hela skiten,
bara att missa lite grann. Frågan är om festen ens skulle hunnit
dra igång innan han dök upp.
Allting låter kanske uppblåst, men det är fler omständigheter
och mycket som sas under kvällen.
Döm inte när du inte har alla fakta.

Känner mig bara så jävla arg och besviken.
Jag hoppas det var värt det!

visa ord från jack

Man får hoppas på att det inter är för mycket,
så det inte är nåt man har missat.
Hoppas på att det inte är mer
för då ligger du under

SIXX: A.M.

I wish I'd never kissed her
cause' I just can't resist her
The girl with golden eyes

And though I hardly know her
I let her in my veins
and trust her with my life

Everything will be okay
everything will be alright
if I can get away from her
and save my worthless life




tog ner mig på marken igen

Precis när man trodde att det började bli bra igen.
Precis när man börjat bli positiv för att allt såg ljust ut.
Jag trodde jag kunde läka. Jag trodde såren läkte om jag skötte mig.
Så kommer de små sakerna, alla tecken som blåser upp allt och
kör ner en i botten. 

Jag pallar fan inte undra mer.
Att sitta och vara osäker på vad det är som händer.
Bara släng hit de jävla smärtstillande tabletterna (fem sådana och tre sådana)
och sprutan med morfin så jag kan få slippa skiten.
Visa mig till den jävla britsen, till rummet där man tar sig till
noll för att kunna klättra uppåt.
Isolera in mig i det där rummet
där man inte vet om man verkligen
är ok eller ej. 
Nio timmars väntan kan ge svaret. 
Man vet åtminstone vad som väntar,
istället för att oroa sig ständigt.
Blir det lättare? Knappast,
men man har iaf en aning om vad som väntar.

Jag medicinerar mig själv under tiden.
När stormen kommer så vet de vart de hittar mig.
Nere vid sjön beundrande månen instängd ifrån allt utifrån
som kan påminna mig om skiten.


Jävla söndagar.

holy shit




Först och främst måste jag klaga på euroshoppers energidryck! >=(
Alltid varit godast, och nu när det bytt burk trodde jag inte det var mer än det.
MEN! Det smakar typ hallon eller nåt x) Och det står inget på burken så det är
la deras nya standard. Fuck this! Ska skicka en namnpåskrift och gå ut med det
i tv4! De ska inte komma undan ostraffat!


I andra nyheter:
Christina tog idag upp en grej på kultur- och idéhistorian.
Att tankarna finns på möjliga livmodertransplantationer.
Vilket alltså skulle innebära att man skulle transplantera det till män
så att de också kan bära barn. D: D: 
WTF? Jag lovar två saker;
  1. Det kommer bli möjligt, vetenskapen rusar ju läskigt fort fram.
  2. När det händer, kommer feministerna (åtminstone extremisterna) skapa debatt för att få detta
    att verka helt normalt och rättvist.
Förstår ni vad illa det skulle kunna gå? xD
Jag menar, fuck that, jag är glad att jag slipper bära barn. :P
Men tänk dig att alternativet skulle finnas.
Du ställs inför beslutet med din partner om att skaffa barn.
Då kommer frågan: "ska du eller jag bära barnet?"
Kommer hon då tycka att det är orättvist om mannen vägrar? x)
Den generationens kvinnor kanske är lite mer flippade om de växt upp med det.
Tror inte det kommer bli nåt sånt enkelt alternativ, men det hade fan varit
läskigt som bara den om det blivit så x) 
Dock kanske det fortfarande skulle vara enda alternativet att kvinnan bar barnet
om man ska ha sex, vilket absolut borde anses som ett plus när man skaffar ungen!
Hur kul är det att inseminera? Känns ju bara fel. Speciellt som man o inseminera sig själv xD
Den självgående mannen! Inga kvinnor behövs längre, ens för o föda barn.
WHERE'S YOUR GOD NOW????


Casey out

let me


Casual as can be


Pain i hela jävla bröstkorgen och en röst som inte riktigt ville sjunga som jag ville.
Det sammanfattar väl mitt "välmående" denna dag. 
Dessutom noj som fan.
När man snackar om det man inte vågat ta upp innan så blir allt så mycket mer tydligt och uppenbart.
Dra härifrån, gött, men, vafan, palla lämna alla du trivs med.
365 dagar på ett år.
Inte ens nära tillräckligt!

never ends



Jag håller på o bli galen! Allt bara imploderar!

Nu ska jag berätta, med risk för att förlora lite av min "tuffhet" ;)

Att jag i nuläget inte gör alltför mycket av skolarbetet handlar inte om lathet eller brist på tid,
det beror helt enkelt på brist på fokus.
Några vet hur det ligger till med min rygg och nu när det inte läkt än så
är det helt enkelt så att det snor hela min jävla uppmärksamhet.
En jävla massa tankeverksamhet går åt till att oroa sig, fundera, överväga etc.
Sen helt plötsligt är klockan massa och man har glömt att göra det som göras skulle. 
Processen upprepar sig.
Jag blir bara mer och mer orolig.


Dessutom känns det just nu som om jag skiter totalt i MVG:t i Historia A. 
Jag har gjort jävligt bra ifrån mig hela förra året och satt nästan vartenda jävla prov med 
högsta betyg etc.
Om det nu ska komma en liten skitgrej som jag inte gör och därför sänker betyget, ja,
då skiter jag faktiskt i det. Jag vet inte vad jag ska ha skiten till då jag inte direkt siktat in mig på något
speciellt efter skolan. Historian kan ta sig. 


Casey out

white n grey



Den där lilla kontrollen jag trodde jag hade visade sig
visst bara vara som en bubbla runt mig, med bilder klistrade på insidan.
När man tittade efter så var de ju faktiskt inte så levande.
Hehe, det här suger.

Jag känner mig mest bara nedstämd numera. Det går väl över. 
Dock blev jag ännu mer besviken när mina drömmar om att få sova 
fruktansvärt länge imorrn krossades när jag kollade schemat. 
Jävla kultur- och idéhistoria. Ska det ligga mitt i allt för?

Om man nu kunde locka fram lite av det kreativa och få ner lite lyrik
på papper så hade det ju inte varit fel.


Casey out

on my way home


Hehe fan är det här egentligen? 
Känns som att gå fram i den där bubblan, som inte spricker utan bara töjer sig längre ut.
Orken har försvunnit egentligen. 
Det är så enkelt, bara säga nej när de frågar, "jag har slutat",
men vem fan tror på det? 
De uppenbarligen. Synd o utnyttja egentligen hehe. Lyckosam?


Men idag kände jag ändå hur det börjar komma tillbaka.
Vet inte varför, men med rätt musik i rätt tillfälle,
då man får vara för sig själv lite, då kommer det. 
Tillfällena har kommit alltför ofta och nu känner jag hur 
det börjar bli som det ska vara.
Känna hur man står över.
En sorts överblick över vad som händer, hur saker och ting ser ut på riktigt.
Igen. Ännu en gång. Jag har saknat det på sätt o vis. Men ändå, tja, shit the same. 
Att känna något du inte är ute efter är kanske onödigt kan tyckas.
Men fan heller, man vet aldrig.

Innerst inne är överlevnad prio 1, känslor undanbedes vänta på bättre tider.

Casey out





Tidigare inlägg
RSS 2.0