Tänk om alla tänkte som du!?
Klassiker! Men alla tänker inte likadant som jag så varför ens bry sig om en sån dålig kommentar. Den kommer rätt ofta dock! Typ som o säga "men OM tanter kunde springa fort". Not gonna happen.
Visst är det roligt att se folks reaktioner i olika situationer? Se hur man kan gå från lugn till total överlevnadsinstinkt och inte längre bry sig om välmåendet hos någon annan än sig själv. Hemskt att se hur vissa människor går in i det utan större anledning, folk som blir egoistiska som fan så fort det är något som hotar deras egna bekvämlighet!
Tillät mig själv att filosofera lite på samhällskunskapen igår och kom fram till frågan: "är våld och krig en reaktion på för stor bekvämlighet?". Det jag menar är att när det blir svåra tider så går folk ihop och hjälps åt istället för att bråka som man så lätt gör annars. Värsta fiender blir riktiga jävla polare helt plötsligt liksom eftersom alla inser hur löjligt det är att bråka om småsaker. När man har det för bekvämt och lätt så har man uppenbarligen tid till o tänka på saker som krig och vilka man stör sig på etc etc. Om det var naturkatastrofer över hela världen så skulle våldet och krigen minska? Det
Finns förstås en gräns då människor skiter i varandra och som sagt endast bryr sig om sin egen överlevnad. Det kan slå över, t ex som nu i Haiti där det ligger döda kroppar överallt och folk dör som flugor hela tiden...men det är ju i extremaste laget!
Einstein sa "peace can't be kept by force, only achieved through understanding". Men då är ju frågan: krävs lidande för att uppnå förståelsen?
Jag själv nöjer mig med att låta bli att trycka på stoppknappen i bussen för att se om någon annan tänker likadant som jag och väntar på andra. Teoretiskt sett så skulle det vara möjligt att alla som ska av vid en viss punkt väntar sig att någon annan ska trycka och åker därför förbi hållplatsen, förvånade över att ingen reagerade....men så är det ju inte....för alla tänker ju inte som jag!
Visst är det roligt att se folks reaktioner i olika situationer? Se hur man kan gå från lugn till total överlevnadsinstinkt och inte längre bry sig om välmåendet hos någon annan än sig själv. Hemskt att se hur vissa människor går in i det utan större anledning, folk som blir egoistiska som fan så fort det är något som hotar deras egna bekvämlighet!
Tillät mig själv att filosofera lite på samhällskunskapen igår och kom fram till frågan: "är våld och krig en reaktion på för stor bekvämlighet?". Det jag menar är att när det blir svåra tider så går folk ihop och hjälps åt istället för att bråka som man så lätt gör annars. Värsta fiender blir riktiga jävla polare helt plötsligt liksom eftersom alla inser hur löjligt det är att bråka om småsaker. När man har det för bekvämt och lätt så har man uppenbarligen tid till o tänka på saker som krig och vilka man stör sig på etc etc. Om det var naturkatastrofer över hela världen så skulle våldet och krigen minska? Det
Finns förstås en gräns då människor skiter i varandra och som sagt endast bryr sig om sin egen överlevnad. Det kan slå över, t ex som nu i Haiti där det ligger döda kroppar överallt och folk dör som flugor hela tiden...men det är ju i extremaste laget!
Einstein sa "peace can't be kept by force, only achieved through understanding". Men då är ju frågan: krävs lidande för att uppnå förståelsen?
Jag själv nöjer mig med att låta bli att trycka på stoppknappen i bussen för att se om någon annan tänker likadant som jag och väntar på andra. Teoretiskt sett så skulle det vara möjligt att alla som ska av vid en viss punkt väntar sig att någon annan ska trycka och åker därför förbi hållplatsen, förvånade över att ingen reagerade....men så är det ju inte....för alla tänker ju inte som jag!
Kommentarer
Trackback
