Mr Myers?

Ingenting blir någonsin svart eller vitt längre. Det är dömt att rinna runt inne i bröstkorgen som 
grå målarfärg på ett redan genomdränkt papper. 
Aspekter ska övervägas, alla tankar betvivlas och egot plockas sönder
i hundra delar som individuellt undersöks med lupp. 

Samtidigt känns det helt tomt. 
Som att ingenting längre får fäste utan susar omkring istället
och täcker det man trodde var säkert i en djup dimma. 
Hur mycket man än kisar är allt endast melankoliska skuggor.

 Till slut tar orden bara slut